I bildkonstens skildringar av helgonen Kyrillos och Methodios är ett attribut särskilt framträdande: de grekiska bröderna avbildas ofta med böcker och pergamentrullar i sina händer. Detta speglar deras unika insats under 800-talet, då de framgångsrikt spred evangeliet i den sydslaviska regionen genom att översätta och göra Bibeln och liturgiska texter tillgängliga på de lokala språken.
Kyrillos och Methodios kallas med rätta för ”slavernas apostlar”, och de vördas idag som helgon inom både katolska och ortodoxa kyrkan. Den 31 december 1980 utnämnde påven Johannes Paulus II dem till skyddshelgon för Europa. Påven lyfte fram bröderna som viktiga förebilder för enhet och kulturell och religiös dialog. Den 14 februari firar vi deras festdag.
Kyrillos och Methodios föddes i Thessaloniki i början av 800-talet, i en framstående kristen familj. Deras utbildning lade grunden för deras livsgärning: Kyrillos blev lärd teolog, medan Methodios tjänade inom statsväsendet. Runt år 860 fick de uppdrag av den bysantinske kejsaren Mikael III och storhertigen Ratislav av Mähren att förkunna evangeliet i de områden som idag är delar av Centraleuropa.
Deras missionsarbete präglades av en vilja att kommunicera med de slaviska folken på deras eget språk. Med en bakgrund som förenade grekisk och slavisk kultur skapade de en plattform för att sprida den kristna tron utan att kräva att folken övergav sin egen kulturella identitet. De översatte delar av Nya testamentet, inklusive evangelierna, och viktiga liturgiska texter.
En kulturell och spirituell revolution
Vid den här tiden var de vanligaste gudstjänstspråken latin eller grekiska. Att introducera slaviska folkspråk i liturgin mötte motstånd från vissa västliga biskopar, men påven Hadrianus II gav sitt stöd till deras översättningar. Med detta tillstånd firades gudstjänster på slavernas eget språk, och bröderna etablerade även ett prästseminarium för att säkra långsiktig kristen närvaro i regionen.
För att framgångsrikt kunna översätta texterna utvecklade Kyrillos och Methodios det glagolitiska alfabetet, en föregångare till det kyrilliska alfabetet som fått sitt namn efter Kyrillos. Detta alfabet lade inte bara grunden för den spirituella utvecklingen i regionen, utan även till en stark kulturell utveckling inom många olika områden. Idag används det kyrilliska alfabetet av omkring 250 miljoner människor, och kyrkslaviskan är fortfarande ett gudstjänstspråk.
Kyrillos drog sig tillbaka till klosterlivet och dog i Rom 869. Hans kloster var knutet till basilikan San Clemente, där hans reliker fortfarande finns bevarade. Methodios vigdes till biskop och fortsatte sin tjänst som ärkebiskop i Stor-Mähren, trots fängslanden och motstånd. Han höll fast vid sin övertygelse om att sprida evangeliet på folkspråken och dog år 885. Han ligger begravd i Velehrad i Tjeckien. Hans efterföljare fortsatte det arbete som bröderna påbörjat.
Helgonens arv till oss idag
Berättelsen om Kyrillos och Methodios påminner oss om hur vi kan vara ekumeniska förebilder, och om vikten av att förena språk, kultur och tro. Deras arbete visar hur evangeliet kan göras tillgängligt för alla, utan att förlora respekten för våra olika kulturella uttryck. Ettusentvåhundra år senare kan de få inspirera oss till att möta vår egen tids utmaningar med samma engagemang och tro.
Elisabeth Lindstrand
Kyrkans bön på denna dag:
Herre, vår Gud, du som genom bröderna Kyrillos och Methodios skänkte trons ljus åt de slaviska folken, upplys vårt sinne, så att vi fattar tron med både hjärta och förstånd och enas till ett folk, som dyrkar dig i den sanna läran och den rätta lovprisningen.
