Foto: Wikimedia CommonsI en promemoria i början av maj föreslog regeringen att försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare från och med den 1 oktober ska höjas till en nivå som motsvarar 80 procent av en svensk medianlön, det vill säga 26 560 kronor i månaden. I sitt yttrande till justitiedepartementet påpekar stiftet att förslaget kommer att göra det omöjligt för utomeuropeiska präster och ordenssystrar att få tillstånd att verka i Sverige.
Det nya lagkravet på ”god försörjning” innebär drygt en fördubbling från dagens lägsta krav på 13 000 kronor. Trossamfundet romersk-katolska kyrkan framhåller i sitt yttrande, som häromdagen skickades in till justitiedepartementet, att möjligheter till undantag för präster och ordenssystrar från länder utanför EU/EES från det nya kravet måste finnas, för att kyrkans verksamhet ska kunna fortgå. ”Om det inte är möjligt anser vi i andra hand att det bör införas övergångsbestämmelser så att det höjda försörjningskravet inte omfattar redan gjorda ansökningar om arbetstillstånd och inte heller ansökningar om förlängning av redan erhållet arbetstillstånd”, skrivs det vidare i stiftets yttrande.
Äventyrar religionsfriheten
I yttrandet framhålls att frågan till syvende och sist handlar om religionsfrihet, då katoliker tillhöriga andra riter än den latinska annars inte kommer att kunna utöva sin tro inom kyrkan. Dessutom, skriver man, är ”de inhemska prästkallelserna för få för att täcka de katolska församlingarnas behov av präster”. Vidare pekas på de utomeuropeiska prästernas och ordenssystrarnas inte har något försörjningsansvar, och att det ekonomiska ansvaret för dem i slutändan, enligt kyrkolagen, ligger hos kyrkan. Yttrandet framhåller också deras sociala funktion:
”De utländska prästerna och ordenssystrarna arbetar också ofta med viss social hjälpverksamhet och fungerar då som en länk mellan katoliker med utländsk bakgrund och samhället i övrigt. Därigenom kan de hjälpa katoliker som nyligen har kommit till Sverige att lära känna och göra sig hemmastadda i det svenska samhället.”
Det finns inom stiftet för närvarande runt trettio pågående ärenden som endera avser nya ansökningar om arbetstillstånd eller ansökningar om förlängning av arbetstillstånd. Därutöver finns ett tjugotal anställda präster och ordenssystrar, bland annat från Eritrea, Syrien, Irak och Nigeria, som riskerar att i framtiden inte få sina arbetstillstånd förlängda.
Hoppas på undantag
Ordföranden för Justitia et pax, pater Thomas Idergard S.J., hoppas att regeringen i den förordning som ska utfärdas på basis av promemorian ger utrymme för undantag som beaktar hela den garanterade försörjningssituationen, inte bara lönen, för arbetskraftsinvandrare som kallas av arbetsgivare i Sverige för att utföra uppgifter som inte kan utföras av någon som för tillfället redan bor här. Han tror inte att katolska kyrkan är den enda aktör som kan påverkas negativt av bestämmelser helt utan undantag.
– Vi delar ambitionen att motverka exploatering av utländsk arbetskraft men menar att insatserna för det måste se till en persons samlade försörjning, inklusive, men inte enbart, den formella lönen. Staten måste också ta ansvar för sin egen politik: när Sverige har tagit emot stora grupper av migranter ska väl Sverige inte plötsligt försvåra deras möjlighet att få själavård i enlighet med egna kristna traditioner, det som i katolska kyrkan kallas för icke-latinska riter? Inte så att vi kräver att staten betalar för att präster eller systrar att komma, förstås. Bara att staten ska ge oss möjlighet att fortsätta ta hand om de icke-europeiska präster och systrar som kommer, och låta oss fortsätta garantera att de inte kommer att utgöra någon som helst försörjningsbörda för någon myndighet här, precis som hittills, säger pater Thomas till Katolskt magasin.
