Denna bok har tillkommit för att hjälpa svenska läsare förstå hur religion har påverkat det amerikanska presidentämbetet sedan slutet av Andra världskriget. Författaren är professor i religionshistoria med inriktning på religion och politik i USA.
Boken inleds med en bakgrundsbeskrivning av den amerikanska religiösa identiteten byggd på det puritanska arvet, upplysningstidens tankegods och tillkomsten av en distinkt amerikansk civilreligion. Därefter presenteras varje amerikansk president från Truman till Trump med information om deras uppväxtförhållanden, kyrkotillhörighet(er), politisk karriär, ämbetstid samt åren därefter med särskild uppmärksamhet på installationsceremoni och begravning.
Märkligt nog får inte alla samma utrymme, vilket gör det svårt för läsaren att förstå hur vissa presidenter agerat utifrån sina egna och omgivningens religiösa föreställningar. Detta gäller särskilt Eisenhower och Kennedy, som ledde landet under brytningstider då dittills okända etiska dilemman uppmärksammades. Boken avslutas med en redogörelse för skillnaderna mellan amerikaners och svenskars inställning till religion i det offentliga rummet. Ämnet är verkligen angeläget men denna bok utelämnar tyvärr för mycket väsentligt för att kunna nå dess uttalade syften.
För det första saknar bokens historiska bild viktiga utvecklingsskeden som ägde rum under de hundra år som föregick Andra världskriget. Även om landets grundvalar vilar på en sammansmältning av koloniala New Englands kyrklighet med den politiska elitens deism och frimurarverksamhet, slutade USA:s religiösa historia inte i början av 1800-talet, och senare skeenden som The Second Great Awakening förenklas eller lämnas utan kommentar.
Vidare nämns inget om den stora invandringen av katoliker från Irland och Tyskland som följdes av fler från Italien och Polen samt judar som flydde från Östeuropa. Trots öppen rasism och våldsamt motstånd från protestantiska grupper ökade dessa ”främmande” religiösa grupper i både antal och inflytande och med tiden tog de över det demokratiska partiet i nordstaternas storstäder och knöt starka band till den gryende fackliga rörelsen. Ett flertal forskare flyttar gärna uppkomsten av en amerikansk civilreligion fram till början av 1940-talet när de styrande protestantiska makthavarna till slut kände sig tvungna att be just katolikerna och judarna om stöd inför krigsinsatserna. Efter kriget passade en ny konstellation av judar, katoliker och liberala protestanter på att utnyttja sin nya position för att främja hjärtefrågor.
För det andra fokuserar boken för mycket på presidenternas symbolvärde, som egentligen bara är en biprodukt av den enorma makt de utövar. Mer uppmärksamhet borde ha riktats mot samspelet mellan administrationer och olika trosinriktningar. Även amerikanska presidenter behöver vinna val vart fjärde år, och den intrikata balansakten kring frågor såsom aborträtten och stöd till staten Israel utgör den arenan där religionen egentligen utövar sitt största inflyttande över amerikansk politik.
Peter Gates
Kjell O. Lejon: Från Truman till Trump – om religionens roll i Vita Huset, Artos & Norma förlag, 2020
