Den 31 december, på självaste nyårsafton, minns Kyrkan den Helige påven Silvester I, den 32 påven efter Petrus. Han var påve mellan 314 och 335, efter att kejsar Konstantin tillåtit kristendomen år 313.
Påve Silvesters tid var en blomstrande tid för kyrkan. Förföljelserna hade upphört och nu började man bygga stora basilikorna över apostlarnas gravar. Trots det vet vi mycket lite om hans person. Legenderna är desto fler.
Det sägs att Silvester i en religiös stridsdebatt med tolv judiska vismän besegrade den ene efter den andre. Till sist visade en av vismännen sin andliga ”makt” genom att viska något i örat på en tjur och tjuren föll död ner.
Publiken var nu emot kyrkans parti. Då viskade Silvester något annat i tjurens öra och genast blev den levande. På så vis fick han publiken att ta kristendomens parti.
En annan legend berättar om en drake som varje dag dödade mer än 300 man med sin andedräkt. De romerska avgudaprästerna klagade till kejsaren och påstod att detta hade börjat just när kejsaren antog kristendomen.
Kejsaren vände sig till påven Silvester och påven vände sig till Gud. Då visade sig den helige Petrus för Silvester. Petrus sa att han skulle gå till draken, befalla den att stanna på sin plats, binda ihop käften på den och sätta sitt sigill ovanpå.
Med en lampa i handen gick påven de 150 stegen ned för trappan till odjurets boning. Han utförde Petrus befallning och staden Rom var räddad.
Även om berättelserna om tjuren och draken är legender så låter de oss ändå ana det verkliga helgonet bakom. Silvester var en förkunnare som kunde övertyga sina motståndare. Hans argument gav ny livskraft och befriade människorna från hedendomens ångestfyllda värld. Silvester var en man full av sanning och andlig styrka. Idag vilar han i sin grav i Priscillakatakomben i Rom.
Källa: KLN