Interreligiösa råd blir allt vanligare i kommunerna. Nu ska statsvetaren Ann-Catrin Kristianssen undersöka vilken roll dessa råd spelar för att bygga broar mellan medborgare och med kommuner.
Ann-Catrin Kristianssen får ett forskningsanslag på en miljon kronor från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Studien utgår från en modell med tre olika former för dialog: en teologisk, en politisk och en konfliktlösande.
I den politiska dialogen kan religion vara upphov till konflikter. Aktörerna kan genom att samarbete med till exempel myndigheter i viss mån hitta lösningar.
Den konfliktlösande modellen används i sin tur i samhällen som genomsyras av religiösa motsättningar. I denna dialog agerar parter för att förändra förhållanden mellan olika grupper.
Ann-Catrin Kristianssen ska pröva dessa teorier mot verkligheten. Hon ska också studera vilken roll etnicitet och kön spelar i de interreligiösa råden och om olika kommuner lär av varandras erfarenheter.
Magisterstudier i Jerusalem
Hennes intresse för religionens roll i samhället väcktes då hon läste sina magisterstudier i Jerusalem, med inriktning mot fred- och konfliktkunskap.
– Religionens roll blir uppenbar i en stad som Jerusalem, säger hon till Katolskt magasin.
Intresset ledde till att hon senare kom att skriva sin avhandling i statskunskap. Avhandlingen handlar om relationen mellan identitetspolitik och stadsplanering i Jerusalem:
– Jag kom i kontakt med interreligiöst arbete på flera sätt under det arbetet och har länge varit intresserad av att göra något kring den aspekten.
Hon är fortfarande mitt inne i en pilotstudie om det Interkulturella och interreligiösa rådet i Örebro.
– Både den studien och andras forskning om interreligiös dialog visar att det finns en stark tilltro från många svenska kommuner om att råden kan utgöra en viktig arena. De är inte viktiga enbart för interreligiös dialog utan också som kunskapsspridare och brobyggare i samhället. Det förtroende och den kunskap som genereras i råden kan förhoppningsvis spridas ut i samhället. På så vis kan råden hjälpa till att att förebygga konflikter, fördomar, och rena missförstånd, säger hon.
Inte mycket forskning
Idag finns inte så mycket forskning om religionen som en möjlighet till konfliktlösning, fortsätter hon:
– Det dyker alltid upp lite oväntade aspekter under ett forskningsprojekt. Jag förväntar mig att hitta nya spännande vinklar. Det är inte säkert jag blir överraskad men det finns förstås en förväntan att projektet kan sprida ny kunskap om rådens arbete.
Kaj Engelhart är samordnare för Stockholms katolska stifts interreligiösa dialog. Han säger till Katolskt magasin att de interreligiösa råden är ett viktigt bidrag till ett fredligt och vänligt samhälle med människor som tillhör olika religiösa traditioner.
– Dels återverkar den personliga kontakten mellan ledamöterna positivt på deras respektive samfund. Dels får kommunen tillgång till deras kompetens och samarbetsvilja. Jag tror de lokala initiativen är avgörande för en harmonisk samhällsutveckling, säger Kaj Engelhart.
Text: Bitte Assarmo
Foto: Maria Elisson
