Som ett led i demokratiseringen av kurian, och för en mer öppen katolsk kyrka, har påve Franciskus beslutat att påveämbetet från år 2024 ska bli tidsbegränsat. Beslutet saknar motstycke i Katolska kyrkans historia.
Påvevalet kommer att äga rum vart tredje år och varje påve får sitta i högst två mandatperioder. Alla katoliker som har konfirmerats är berättigade att rösta i påvevalet, och alla kardinaler under 87 år kommer att vara valbara. Varje kardinal upp till och med 86 år, som längtar till påvestolen, kommer därför att kunna driva sin egen valrörelse.
På vissa håll har det hörts protester eftersom det finns en oro för att påvevalet nu, likt ett presidentval, i mångt och mycket kommer att bli en fråga om ekonomiska resurser, och att fromhet och trofasthet mot kyrkan därmed kan komma att prioriteras ner i kampen om det högsta ämbetet.
Men den irländske kardinalen Conor McFaith tror istället att det hela kan driva kyrkan framåt på ett positivt sätt:
– För Katolska kyrkan i Irland kommer detta som en positiv nyhet, då vi har sett ett stort tapp bland många unga efter konfirmationen. Nu tror vi att fler kommer att stanna i kyrkan, då de kan vara med och påverka valet av påve på ett helt nytt sätt.
För att säkerställa att påvevalet går rätt till har påve Franciskus nu utsett en ny påvlig kommission, det Påvliga rådet för Electio Papale, vars uppgift är att granska processen. Rådet består av tio medlemmar, tre lekmän, tre ordensvigda och fyra präster. Ordförande är den amerikanske prästen monsignore John Vote, från ärkestiftet i New York.
Övriga präster i rådet är monsignore Roberto Topolino, från Sicilien, den finsk-estniske Tomme Asemalla samt monsignore Bruce B Buckley från Australien.
De tre ordensvigda är den brittiska dominikansystern Mayibe Bishop, den tyska franciskanernunnan Hildegard von Oben och syster Christina Nelson-Lindstrom från birgittinerklostret i Taylors Falls, Minnesota i USA.
Andra som ingår i kommissionen är den tyske katolske journalisten Harry Moraloff, den danska katolska läkaren Jemna Plagor och den svenska historikern Jenny Mutbar.
Jenny Mutbar, som konverterade till Katolska kyrkan förra året, säger till Katolskt magasin att hon känner sig hedrad av utnämningen och tänker göra sitt bästa för att sköta uppdraget:
– Vi svenskar har ju generellt väldigt stor erfarenhet av demokratifrågor, vi har ju haft en enormt viktig roll i demokratiprocesser världen över historiskt sett. Jag tror därför att jag kommer att få ta på mig en ledarroll, och det har jag absolut inga problem med.
Jenny Mutbar säger vidare att en av de första åtgärderna kommer att vara att se till att rökning är förbjuden i anslutning till vallokalerna.
– Vi vill absolut inte att de som kommer för att rösta ser rök och drar fel slutsatser! säger hon med eftertryck.
En viktig fråga gäller katoliker i glesbygder och andra som har långt till närmaste vallokal. Det finns dock planer på digitala lösningar. Ett förslag är att röstning ska kunna ske via en särskild Facebooksida. Men Vatikanens IT-chef Peter Bytes är tveksam:
– Det går inte att garantera säkerheten via internet. Det lutar därför åt att katoliker i periferierna kommer att kunna skicka in sin röst på CD-Rom, säger han till Katolskt magasin.
Även i Sverige har många redan uppmärksammat påvens beslut. En av dem är Carolus Disnie, verksamhetschef på Dalslands studieförbund. Han tycker detta är ett utmärkt tillfälle att sätta Dalsland på kartan. Därför har han redan nu tagit fram material för studiecirklar på distans, dit kardinaler kan anmäla sig för att lära sig driva valrörelse.
– Vi kommer att erbjuda distanscirklar på flera olika språk och alla kardinaler är välkomna, säger han till Katolskt magasin.
Källa: Overlyodd News
